Som musikpedagog upplevde Lis Jacobsson ofta hur musiken påverkade människor. Exempelvis när medlemmarna i en kör kom till körträningen på kvällen och var trötta efter en hel dag på jobbet. Men de piggnade till av att sjunga och var fulla av liv igen, när de gick hem. Hon såg flera exempel på musikens inflytande på både friska och sjuka. Men det var en speciell händelse som fick henne att på heltid ägna sig åt musikens terapeutiska kraft och att betrakta musik som medicin.
Det var när hon besökte sin far, under en av hans sista dagar innan han gick bort i en demenssjukdom.
När hon kom till honom spelades musik på radion. Men det var inte något han skulle valt själv att lyssna på, utan hip-hop. Helt enkelt för att personalen som vakat på natten skulle hålla sig vaken.
”Men jag satt på pappas musik. Han hade spelat valthorn och jag valde ut en skiva med hornmusik. Då reagerade han väldigt tydligt, och rörde sig som om han själv spelade. Det var dagen innan han gick bort. Den upplevelsen fick mig att bestämma mig för att skapa kunskap om musikens betydelse inom vård och omsorg”, berättar Lis Jacobsson.
Det ledde till att hon till en början jobbade gratis i Sundbybergs kommun en dag i veckan under tre år, med stöd av offentliga pengar.
”Den sommaren jag började, rankades Sundbyberg som sämst i Sverige, när det gällde aktiviteter inom äldrevården och det ledde till att jag erbjöds jobb med ett projekt om musik som omvårdnad”.
Med hjälp av statliga stimulansmedel fortsatte hon uppdraget under ett antal år. Men när personalen inom omsorgen såg effekterna och cheferna i kommunen började förstå musikens möjligheter och betydelsen av hennes arbete, så anställdes hon på heltid.
Hon är fortfarande idag landets enda heltidsanställda musikterapeut i äldreomsorgen men har de senaste tre åren fått en kollega i musikterapeuten Ulrika Kron, som anställdes i samband med projektet ”Mötas i Musik – hela livet”. Ett projekt som finansierats av stiftelsen Signatur. Tillsammans med Ulrika Kron anställdes även 10 ungdomar med syftet att arbeta med generationsöverskridande möten i musik. Syftet är att öka livskvalitet och bryta ensamheten inom äldreomsorgen.
Det finns så många konkreta bevis på musikens betydelse inom omsorgen. Man har exempelvis kunnat se att om man har en musikstund direkt efter maten vid 17:30-tiden, då sover även de som normalt är oroliga hela natten och man behöver inte ge så mycket sömnmedel.
Man har också kunnat se att om man spelar rätt musik vid maten, så äter människor bättre och sitter längre kvar och socialiserar.
”Vid maten spelar man gärna schlagers eller klassisk lugn musik. Men bara melodierna. Om det är texter med så börjar de boende att sjunga och då händer det att de glömmer bort att äta”, förklarar Lis Jacobsson.
Men musiken är inte bara till glädje för de boende. För personalen blir det också en hjälp i vardagsmiljön och kan bidra till att vitalisera atmosfären – eller lugna ner den om det behövs.
Med kontinuerliga musikterapeutiska insatser, behöver man inte heller lika mycket lugnande mediciner.
”Det finns forskning som visar att vid ett medvetet användande av musik som daglig insats, blev även personalen friskare. Sjukskrivningarna gick ner”, berättar Lis Jacobsson och tillägger:
”Jag älskar när jag ser att personalen tar till sig kunskap och börjar använda musik på ett personanpassat sätt, ser hur vi gör och lär sig. Då händer magiska saker.”
”Det gäller att hitta vägar att kommunicera med musiken. Att tona in på en annan person och skapa kontakt med rätt musik. Det är det som vi musikterapeuter jobbar med. Jag kartlägger individens musiksmak. Det kan användas för att väcka upp, vitalisera eller lugna ner. Man märker på personen när man väljer rätt, även om de inte kan tala om det”, förklarar Lis Jacobsson och tillägger att hon har otaliga solskenshistorier om människor som med musikens hjälp gått från att vara mer eller mindre levande döda till att komma till liv på riktigt igen.
”Jag hade en musikstund på en dagverksamhet där en av deltagarna var en man som satt helt stilla. Han var deprimerad och hade Parkinson. Men i min musikrepertoar fanns bland annat en menuett. När jag spelade den vaknade mannen och kom fram och bjöd upp mig och ledde mig i en menuett på ett väldigt professionellt sätt. Det visade sig att han hade sjungit i operakören i Wien och där fått lära sig menuett. Ingen av personalen hade känt till det tidigare. Jag fick ett brev från hans fru som tackade mig för att jag gett henne hennes man tillbaka”, minns Lis Jacobsson.
Rörelsen är ju en förlängning av musiken. Det handlar om allt från mycket små rörelser till att använda hela kroppen i dans.
Dans, sång och spel sätter i gång procedurminnet och människor som inte ens kommer ihåg sitt eget namn längre, kan med musikens hjälp komma tillbaka till sina minnen. Som mannen som var danslärare och vaknade upp när dansmusiken spelades. Så till den grad att han började lära ut dans igen.
Lis Jacobsson har även hjälpt till att sätta samman musikpaketen (anm. jan 2023: numera kallade musikprofiler) för Joyvest. En variation av paket för olika smaker, med musik från 30-talet fram till 90-talet.
”Vi har bland annat ett paket med rubriken Dans genom tiderna. Det omfattar allt från charleston till disco och inrymmer alla dansstilar.
Det kan vara Abbas ”Dancing Queen” eller Elvis ”Hound Dog”.
I ”Minnenas väg” finns både Gene Kelly och Monica Zetterlund.
”Sen får vi inte glömma att det finns människor som älskar klassisk konstmusik och haft abonnemang på Berwaldhallen eller Operan. Naturligtvis måste de också ha sin musik. Den har vi kallat ”Den stora musikresan”.
Det finns också en funktionsinriktad spellista, där man exempelvis har anpassat rytm för Parkinson-sjuka. Den hjälper till att koordinera gångrörelserna och underlätta igångsättandet av gåendet.
Lis Jacobsson har idag arbetat i närmare 15 år med musik inom äldreomsorgen och fått tillfälle att resa runt i landet och undervisa om musikens betydelse. Hur den kan lugna, stimulera och väcka minnen. Det är en nyckel in i människors hjärtan och minnen. Socialt är musik och dans en obetalbar resurs. Likaså spelar det stor roll i den existentiella dimensionen av livet. Musik kan hjälpa till att ge uttryck åt det som är svårt att sätta ord på och därmed fungera som en ”nyckel” till att kunna prata om de stora frågorna omkring liv, död och mening. Vid livets slut kan musik vara det enda som ger tröst och lugnar.
Lis Jacobssons arbete är viktigt, inte bara inom äldreomsorgen. 2020 belönades hon med utmärkelsen ”Årets Musikboj” av stiftelsen Musikbojen, som arbetar för att göra musikterapi tillgänglig som behandlingsform för barn och unga som lider av bland annat traumatiska upplevelser, funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa.
”Fler kommuner borde ta vara på möjligheterna att öppna dörren till musiken. Det betyder så mycket – psykologiskt, fysiologiskt och socialt. Det handlar om en ren win-win-situation. För livskvalitet både för de äldre, personal och inte minst anhöriga”, konstaterar Lis Jacobsson.
Musikpaketen som utformades m.h.a. Lis Jacobsson utvecklades vidare till musikprofiler och heter numera DANCE, SING, WORK, MEMO och PLAY och är anpassade efter åldersgrupperna +65 (Senior) och -65 år (Adult). Musikprofilerna har som syfte att fungera närmast som en instruktion får den som ska använda Joyvest. “Vilken typ av musikaktivitet vill jag sätta igång?” Dans, sång, träning, reminiscens eller lek? Se lanseringsfilmen för det nya konceptet nedan.
Nyhet! Vi har släppt en dokumentärserie:
Vad är ett leende värt?